Vad är det som händer?

SVT:s och SR:s direktörer skrev någon gång före jul en artikel på DN:s debattsida. Innehållet gjorde mig mycket förvånad och lätt förbannad. Jag tror mig vara ganska insatt i vad som händer och sker i samhället. Min konsumtion av massmedia överstiger säkert med råge vad som kan anses som ett medelvärde för svenskarna. Ändå så blev jag totalt överraskad av artikelns innehåll. Om detta hade jag inte hört eller sett ett smack av. Nu efter en månad är jag minst lika förvånad över att ingen debatt har ägt rum med anledningen av artikeln.

Vad gäller saken? Jo, regeringen har beslutat att införa en lag som påbjuder att SVT och SR skall bli skyldiga att i förhand anmäla att man avser att starta "nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse". Därefter skall det statliga verket "Myndigheten för för radio och TV" avgöra om public service-bolagen få gå vidare med sina planer. Detta innebär att att SVT och SR inte kan skapa något nytt utan att konkurrenterna i god tid får reda på vad som är på gång. Program-och-utvecklingsplaner måste offentliggöras långt innan man har börjat verkställa dem. Dessutom är man utelämnade till  tjänstemän i ett litet obskyrt statligt verk. SR:s chef Mats Svegfors med stor publicistisk erfarenhet anser att detta strider mot tryckfrihetsförordningen. Även en mindre initierad man kan instämma i detta.

SVT och SR har under de senaste åren visat prov på stor teknisk framsynhet. Inte minst så har man varit mycket framgångsrika i att etablera nya webbaserade tjänster som på ett enkelt sätt ger licensbetalarna betydligt förbättrade möjligheter att ta del av bolagens stora programutbud dygnet runt. Om den nya lagen hade varit i kraft för några år sedan hade med all säkerhet detta omöjliggjorts.

Vad säger regeringen? Följande är ett citat från kulturministern (min kursevering):  "Det är mycket viktigt att hitta en balans mellan bolagens utvecklingsbehov och skyddet för övriga aktörer på mediemarknaden. Med denna modell för förhandsprövning har vi skapat ett enkelt styrningsinstrument för radio och TV i allmänhetens tjänst". Man kan knappt tro att det är sant. Regeringen säger rent ut att man med administrativa medel enkelt skall kunna begränsa SVT:s och SR:s möjligheter till utveckling och nyskapande med syftet att gynna de kommersiella aktörena. Man tar sig för pannan! Ingår detta i en plan för att drastiskt minska public service-bolagens roll i det svenska medielandskapet? I Bonniers och de andra stora mediebolgens styrelserum lär man skratta gott och dunka varandra i ryggen för en lyckad lobbyverksamhet.

Varför har det inte förts någon debatt om detta? Varför är det knäpptyst på ledar-och kultursidor? Varför tiger oppositionen? Ja, den senare frågan kan man kanske besvara. Oppositionen är ju obefintlig. Men Pagrotsky som tänkte sig att bli kulturminister kunde väl åtminstone säga något. Eller samtycker han? Eller har han resignerat?