söndag 9 oktober 2011

Juholt igen

Man blir beklämd, ledsen, förbannad och uppgiven när man tar del av de senaste uppgifterna om den socialdemokratiske ledarens göranden eller kanske skall man kalla det fifflande. Bortsett från regelverk och juridik så förstår jag inte hur man så totalt kan sakna omdöme och sunt förnuft så att man tror att det är helt i sin ordning att skattebetalarna skall betala hela hyran för hans och sambons lägenhet. Är Juholt så fjärmad från verkligheten att han tror sig tillhöra något slags frälse som kan ta sig friheter som den ordinäre svensken aldrig skulle kunna tänka sig?

Mona Sahlin var vice statsminister och mycket stark partiledarkandidat när hon utsattes för ett av de största massmediala drev som någon svensk politiker har varit med om. Hon tog timeout och därefter fick hon lämna politiken under ett antal år. Anledningen var att hon hade använt sitt tjänstebetalkort för inköp av choklad och kanske något mer. Alltså ett mycket kortsiktigt lån som regleras när fakturan kommer till arbetsgivaren. Här var det alltså inte frågan om något bedrägeri eller något försök att skaffa sig otillbörliga fördelar. Men Mona var kvinna och hatad av de konservativa i partiet. Ingen stod upp till hennes försvar. Så hon offrades.

Det Juholt har gjort är betydligt mer allvarligt än Sahlins chokladinköp men han kommer inte att offras i första taget. Möjligen kommer han självmant att tvingas avgå om han åtalas för bedrägeri. Han valdes eftersom man tyckte att han stod för gamla hederliga socialdemokratiska åsikter. Han blev retro-Håkan och framställdes som mysgubbe och potentiell landsfader. All denna yta har nu flagnat av. Fifflande med bidrag är sannerligen ingenting som har med klassiska socialdemokratiska värderingar att göra men det krävs mer än det för att rörelsen skall rucka på enhälliga beslut på en kongress. Särskilt om det går ut över en man som tillika är ledare för partiet och som sågs som en räddare i nöden.

Juholt har på mycket kort tid lyckats visa att han saknar grundläggande kvalifikationer för att framstå som en seriös statsministerkandidat. En minst sagt virrig hantering av våra insatser i Libyen och ett kaotiskt, ja nästan clownaktigt agerande i samband med färdigställandet av sossarnas förslag till budget fick mig att inse att mannen inte var ett ämne för ansvarsfulla politiska poster. Avslöjandena om hans bostadsbidrag har fått mig att tappa allt förtroende för honom. Omdöme och sunt förnuft är nödvändiga (men alls icke tillräckliga) egenskaper hos ledare på alla nivåer. Juholt tycks totalt sakna bådadera.

2 kommentarer:

  1. Hej Curt!

    Några funderingar.

    Det förekom och förekommer ju tjänstebostäder, t ex prästgårdar. Krävde då arbetsgivaren in en slant, en "hyra", om du gifte dig och en kvinna kom in i huset? Alltså, varifrån kommer egentligen denna syn att det är "självklart" att Juholt och hans sambo skall dela boendekostnaden lika? (Sedan tycker jag att det är värdefullt att Juholt som ledare för vårt största parti bor i Stockholm och inte i Oskarshamn eller Hotaheiti; S-partiet skulle kunna betala. Kommer därtill att Västertorp är den förort där jag växte upp. Bra att den nu "kommit på kartan". Det har varit litet för mycket av politikerboende i innerstaden eller förorter som Danderyd, Djursholm och andra litet exklusivare förorter.)

    Som gammal statsjänsteman vet jag att reglementen inte är lätta att tolka och de flesta av oss minns väl "dråpliga" och ibland mångåriga tvister tvister om hur de skall tolkas. Min misstanke är att Riksdagens regelverk inte är lika "genomtestat" som den vanliga statsförvaltningens.

    Det är trist att politikers reaktioner allt mer verkar styras av "relationskonsulter" som ofta rekommenderar en pudel i stället för att politikern med kraft förklarar och hävdar sin åsikts riktighet. Vi får nu mesiga politiker som låter sig styras av mobbar och journalistdrev.

    Det finns tragedier som Ove Rainier och i viss mån kanske Laila Freivalds. Medan min skolkamrat Jan O Karlsson väl förhoppningsvis tog det hela med en klackspark; han var väl redigt trött på bigotta kärringar av båda könen.

    Så har vi Mats Odell som inte vågade stå upp för sin landshövding på Gotland som försökte använda sitt förnuft vid beslutsfattande när en nitisk länsstyrelsetjänsteman anföll henne med hjälp av en dold bandspelare; tjuvlyssning. Fult!

    (Odell har ju också troligen berikat sig personligen i sin statsrådsroll. Och den nya stjärnan Annie Lööf har också några lik i lasten.)


    Ja det är många tankar man får. Den som är utan skuld kaste första stenen.

    Sudden

    SvaraRadera
  2. Sudden!

    Tjänstebostäder finns det nog fortfarande ganska gott om. Men jag förstår inte vad detta faktum har för bäring på Juholts självpåtagna förmån. Juholts sambos fyra är ingen tjänstebostad. Hade den varit det så skulle nog åklagaren också startat en förundersökning om skattefusk. Tjänstebostäder beskattas ganska kraftigt sedan mycket lång tid tillbaka som en förmån. Detta gäller präster, bönder, direktörer och faktiskt också statsministern.

    Jag bor nästan granne till Västertorp och har promenerat där ganska mycket och jag har inga synpunkter på att Juholt bor där. Men jag tror inte att han flyttade dit för att han fann stadsdelen speciellt charmig. Den enkla anledningen är väl att hans sambo råkade ha en rymlig lägenhet där. Västertorp som bostadsort går ju förstås inte stick i stäv mot Juholts ambition att framstå som folkets man. Han har redan i lokaltidningen koketterat med detta. Är verkligen Danderyd/Djursholm ett tillhåll för politiker? Jag kommer i hastigheten inte på någon känd politiker som bor där. Å andra sidan är det inget som bekymrar mig. Det är likgiltigt var de bor.

    För mig är det inte ett regelvidrigt agerande eller ett eventuellt lagbrott som i första hand gör mig upprörd. ( Det kommer säkert att visa sig att Juholt handlade utan uppsåt och då kan han enligt den listiga lag som riksdagen antog får några år sedan inte dömas. Vanliga människor döms, oberoende om det finns uppsåt eller inte, om de uppger felaktiga uppgifter när de söker hyresbidrag, kompensation för dubbel bosättning o.s.v.) Jag blir upprörd för att en man i Juholts ställning inte fattar att det är oanständigt att han och hans sambo skall bo gratis på skattebetalarnas bekostnad. Det har att göra med moral och trovärdighet. I detta fall är jag övertygad om att en mycket stor del av Sveriges befolkning med rent samvete kan kasta den första stenen.

    Vad har Rainer, Freiwalds, Odell, Karlsson med detta att göra? Rainer var en god byråkrat som blev justitieminister men inte förstod vilken moral som på den tiden gällde inom socialdemokratiska partiet. Palme hade inget annat att göra än att avskeda honom. Freivalds var aldrig någon riktig utrikesminister. Hon mådde nog bara bra av att få lämna posten. Speciellt lyckat blev det eftersom det fanns en efterträdare av Eliassons kaliber. Odell var helt misslyckad som minister och gjorde fiasko som ansvarig för utförsäljningen av de statliga företagen. Men i fallet med landshövdingen på Gotland så gjorde han helt rätt. Att dela ut privilegier till förmöget folk som indirekt hotar att skada länet är för mig inte förnuftigt. Så denne Karlsson. Han går omkring i saluhallen på Medborgarplatsen och samlar ihop kvitton. Han bjuder hem sina kompisar på kräftkalas. Han skriver räkning på kalaset med namn på deltagarna och bifogar kvittona. Han kallar tillställningen för ”Seminarium med förfriskningar” eller något liknande. Skulle jag skriva en satir om våra politikers missbruk tror jag inte att jag skulle komma på något bättre. Men detta var verklighet och då blir det ett fint exempel på maktens arrogans. Jag vet att åtminstone en av deltagarna på seminariet var mycket generad över det hela. Hade jag varit med på den festen så hade jag sagt upp bekantskapen med värden.

    Att andra missköter sig är emellertid sannerligen ingen ursäkt för Juholts snedsteg.
    /CH

    SvaraRadera