söndag 18 september 2011

Ständigt denne Greider

I mitt förra inlägg råkade jag beröra den satsning på matematik som regeringen aviserat. I grunden välkomnar jag detta initiativ. Man kan diskutera hur exakt pengarna skall användas men principiellt så borde detta  vara ett helt okontroversiellt förslag. Även om man inte är naturvetare borde man kunna inse att matematikundervisningen är gravt eftersatt i de svenska skolorna samtidigt som den är av utomordentlig betydelse för landets utveckling och konkurrensförmåga. I de flesta andra europeiska länder där det inte förekommer ett polariserat förhållande mellan naturvetenskap och humaniora finns det stor förståelse av matematikens betydelse. Man har också klart för sig att matematiken har utvecklats ur filosofin och är fundamental för de flesta vetenskapsgrenar.


Newsmill har det de senaste dagarna förekommit en debatt med anledning av att skolministerns har utlovat stöd till matematikundervisningen. Läs gärna igenom de olika inläggen. Göran Greider har naturligtvis skrivit en drapa. Något annat vore ju väldigt förvånade. Denne åsiktsmaskin har ju alltid en uppfattning om allting och nekas aldrig utrymme för sina mer eller mindre genomtänkta åsikter på de flesta platser som vårt medielandskap erbjuder. Jag kan inte säga att jag ofta delar hans åsikter men ibland finner jag honom läsvärd och någon gång också lite roande. Nyligen kom han ut med en biografi om Dan Andersson, som är alldeles lysande och ger en delvis ny bild av denne av myter omgärdade författare. Tyvärr är hans uppfattning och kunskaper om matematik inte på samma nivå som hans förmåga att formulera sig och slugga sig igenom debatter. Följande citat från Greiders artikel på Newsmill är typisk inte bara för honom själv utan för många som kallar sig intellektuella men som i sin aversion till matematik avslöjar en ren antiintellektualism:


Kan allt. Vet allt.
"Jag genomlevde naturvetenskaplig linje på gymnasiet och det händer än idag, mer än trettio år senare, att jag vaknar av mardrömmar om matematiklektioner. Antagligen rör det sig om det som Freud kallade examensdrömmar - man återupplever något obehagligt som man ändå vet att man kom igenom och jag vaknar alltid lättad. Men att det undermedvetna ibland hämtar sitt skräckstoff från matematiklektioner är inte så förvånande. Få ämnen har en så stark tendens att sålla agnarna från vetet, det vill säga genierna från medelmåttorna och de direkta idioterna. Så känner många inför matematik: Den är för snillen, inte för mig.

På det sättet binds matematiken - trots att den själv givetvis är oskyldig till det - samman med en gammal, hierarkisk människosyn. Några är begåvade, andra inte. Det finns en elit och det finns alla vi andra.

Att svenska elever enligt många internationella undersökningar tycks prestera sämre i matematik än tidigare är faktiskt inte enbart en dålig nyhet."



Greider gör sina mardrömmar om matematik förorsakade av egna tillkortakommanden till något slags psykologiskt allmängods som vi alla drabbas av. Agnar sållas från vetet. Matematik binds ihop med en hierarkisk människosyn. Vilket trams!  


Jag tror att de flesta av oss i citatet ovan kan byta ut matematik mot något skolämne och känna något som påminner om Greiders frustration mot matematiken. Något som förmodligen ligger Greider varmt om hjärtat är poesi. Om man i citatet bytte ut matematik mot poesi så skulle jag kunna känna igen mig. I min skola sållades de bort som inte hade förmåga att förstå poesi. Vi betraktades som idioter och var utsatta för lärarnas hieraraktiska människosyn. Nej riktigt så illa var det nog inte. Men jag hade svårt för poesi och fördrevs på något  sätt in i matematiken där jag så småningom upplevde en skönhet som jag kanske aldrig upplevt i litteraturen trots att jag för mycket länge sedan kommit över mitt ångestfyllda förhållande till lyrik, vilket dock krävde en rejäl ansträngning. Nu är jag glad att jag till och med klarar att med viss behållning läsa Greiders diktsamlingar. Jag vore ännu gladare om Greider och hans åsiktsfränder kunde anstränga sig åtminstone så pass att de kan förstå vad matematik är för något och vilken betydelse detta missuppfattade ämne har. Förhoppningsvis skulle man då inte slentrianmässigt avfärda matematik som något skräckinjagande, fullständigt meningslöst och elitistiskt..


Att en chefredaktör för en relativt välrenommerad svensk dagstidning rycker på axlarna åt att matematikkunskaperna i den svenska skolan är undermåliga är uppseendeväckande. Att han dessutom tycker att detta kan vara av godo är för mig alldeles obegripligt. Greiders tidning är S-märkt. Hur långt från partilinjen ligger hans åsikter om matematik? Ja någon linje finns förstås inte men det skulle onekligen vara intressant att höra vad någon företrädare för partiet tycker i denna fråga.

3 kommentarer:

  1. Hej Curt!

    När jag läste Greiders artikel på Newsmill tänkte jag på dig för du har ju skrivit om naturvetenskapens "impopuläritet" i tidigare!

    Nu är ju Newsmills rubriksättare ovanligt tillspetsade i sin rubriksättning tycker jag, och "millningen" blir ju meningslös för ingen vet vad som menas med frågan och vad ja eller nej står för.

    Visst var alltså rubrik/anslag litet starkt men sedan tycker jag ändå att mycket var ganska nyanserat och tänkvärt i artikeln. Kanske delvis för att jag gillar Greiders glöd och engagemang - socialdemokratin och dess tankar har ju tyvärr på senare år företrätts av ganska färglösa figurer (om än "sansade") som exempelvis Sahlin, Östros och Bodström. Fast det är väl så att socialdemokraterna är lika vilsna som de flesta andra partier om framtiden.

    Så har vi ju f n en utbildningsminister som när han blev tillfrågad om vad "aritmetik" var, inte visste detta! Ändå gör han inget annat än presenterar populistiska idéer vad man bör göra med skolan och på sistone just matematikundervisningen.

    Det är väl också med matematik som med undervisning i musik och gymnastik - en lärares handlande eller "inlärningssituationen i sig" ger många tillfällen för en elev att känna sig usel och omöjlig. Klumpighet, tondövhet, "tankeoskärpa" eller vilka begåvningsbristerna nu kan vara.

    Sudden

    SvaraRadera
  2. Sudden!

    Jag skall inte argumentera alltför mycket om Greiders kvaliteter eller brist på desamma. För mig är han i sina bästa stunder en bra författare, inte minst tycker jag om hans diktsamlingar. Som samhällsdebattör känns han däremot som en relikt från en för länge sedan svunnen tid. Han skjuter från höften men alltid från vänster, vilket gör honom så förutsägbar att hans texter blir tråkiga. Jag har läst hans "matteartikel" en gång till och försökt leta efter det du finner tänkvärt och nyanserat och kanske har jag hittat något korn. Men detta påverkar på inget sätt de åsikter jag har framför i mitt inlägg. Greider förstår inte vad matematik är och han kan därför inte heller förstå betydelsen av goda matematikkunskaper och än mindre matematikens ställning inom vetenskapen, inte bara den naturvetenskapliga. När man inte förstå får man raljera.

    Du finner gamängen Bodström sansad. Det gör inte jag! Han påminner väl lite om Greider så tillvida att han är lika trigger-happy som han. Skillnaden är att Bodström är en notorisk högerskytt.

    Hälsn./GH

    SvaraRadera
  3. Som vanligt den klassiska skiljelinjen mellan humanister och naturvetare. Där humanister inte vill förstå eller "föraktar" naturvetenskap och där naturvetare också för det mesta försöker förstå och kanske också i mindre grad "föraktar" humaniora. Matematiken står för sig själv.

    Det allmänna media som produceras, produceras i första hand av humanistgrenen, och därmed per automatik en övervikt åt den grenen. Som varande panscho har jag möjlighet att se på tv dagtid. I lediga SVT-kanaler direktsänds eller repriseras en mångfald av konferanser, hearingar, debatter osv. Innehållet i dessa sändningar är så gott som uteslutande av humaniorakaraktär. Inte så konstigt då innehållen och vad som ska sändas styrs av humanioragrenen. När får jag se en direktsänd debatt om varför stjärnan hg2345 börjat blinka fortare? Aldrig! Jag kan bara påminna mig en enda sändning senaste året med teknikinslag. Det var när SJ, m a a tågproblemen, blev utfrågade i riksdagshuset ...

    /Amatören

    SvaraRadera