måndag 13 juni 2011

Slas

För många år sedan bodde jag på Söder i det område som idag kallas för SoFo och som med sin rikliga tillgång på restauranger, barer m.m. är speciellt attraktivt som bostadsområde för unga framgångsrika människor. På min tid var det inte riktigt samma drag även om utbudet av restauranger var fullt tillräckligt även på den tiden.

Stig Claesson (Slas) hade sin ateljé bara något kvarter från vårt hus och han bodde väl också i krokarna. Jag mötte honom ofta på trottoarerna. Han hade en speciell gångstil och man kände lätt igen honom på långt håll eftersom han alltid hade en keps med ett karakteristiskt stuk. Ibland såg jag honom på något näringsställe. Inte någon gång vågade jag tilltala honom och det kanske var lika bra att jag aldrig tog kontakt. Jag har förstått i efterhand att han kunde vara avvisande och arrogant mot främlingar. 

På 70/80-talen läste jag nästan allt som Slas skrev. Han var oerhört produktiv. Böckerna är förvisso ganska tunna men antalet är gott och väl 80 st. Det finns väl knappast någon mer produktiv svensk författare. Många menar att han skrev samma bok varje gång. Det kan nog ligga något i det. Grundstoryn är ofta densamma men Slas kan vända och vrida på historien och hela tiden hitta nya infallsvinklar vilket gör varje bok unik. Man måste nog medge att den höga produktiviteten ibland går ut över kvalitéten. En och annan bok kanske inte skulle ha givits ut medan många är riktiga mästerverk. Flera av hans böcker har filmats. Vem älskar Yngve Frej? med Allan Edwall och Janne "Loffe" Carlsson i några av rollerna blev en formidabel framgång och gjorde Slas till en mycket folkkär författare. Att vara folkkär var emellertid nog inget som han eftersträvade. Jag tror inte heller att han ville tillhöra de finare litterära kretsarna. Ingen bjöd heller in honom i salongerna. Som författare var han en outsider som inte gick att placera i något fack. Han var sig själv.

Det är nästan ofattbart att Slas (de nära vännerna sa aldrig Slas, det var Stig som gällde) förutom att vara en osedvanligt flitig skribent och författare också var minst lika produktiv som illustratör, tecknare och målare. De flesta av oss har väl någon gång sett en teckning med stockholmsmotiv eller en landskapsmålning och genast blivit lite gladare till sinnet och kanske fascinerats av Slas speciella sätt att avbilda sina motiv. Lika lätt som att känna igen en text av Slas är det att känna igen en tavla målad eller tecknad av honom. På samma sätt som många mer eller mindre lyckade författare inte ville erkänna Slas som stor författare så fanns det nog få personer bland konstnärerna som kunde kosta på sig att erkänna att Slas var en stor kostnär.  

Utsökt porträtt av en teaterchef
Vem är detta? Första rätta svar
 kommer att belönas. 
Att Slas också var en fantastisk porträtt- målare var framtill häromdagen okänt för mig. I helgen var jag på kulturhuset i Stockholm och där har nyligen öppnats en utställning om Slas. Det första man möts av är magnifika porträtt av diverse kända personer. Sedan visas verk från de flesta av alla de genrer som Slas höll på med. Det är en väldigt fin utställning som väl belyser ett mångsidigt och mycket imponerade konstnärskap. Det kan inte ha varit lätt för de ansvariga för utställningen att göra ett så bra urval av konstverk med tanke på vilka mängder det finns att ösa ur.

Utställningen heter Slas. Jag minns dig nog och pågår till 11 september. Är ni i Stockholms city så slink in en timme på kulturhuset och kolla. Jag garanterar att ni inte blir missnöjda.        

Bild från filmsuccén Vem älskar Yngve Frej?

2 kommentarer:

  1. Porträttet på mannen som verkar sönderslagen i ansiktet skall väl föreställa Tage Erlander. Inte är det något av Slas bättre porträtt.

    Söderkis

    SvaraRadera
  2. Södderkis!

    Visst är det Tage Erlander. Tavlan lär normalt hänga på sossarnas högkvarter på Sveavägen. Om du skickar mig din adress så skall jag se till att du får mitt utlovade pris. Det blir naturligtvis en Slas bok. Min mailadress är curt.hult@bahnhof.se.

    Hälsn./CH

    SvaraRadera