En bok om datorns uppfinnare

Alan Turing

Alan Turing (1912-1952) var en av förra seklets mest betydande matematiker. Han studerade vid Cambridge och tog en doktorsexamen i Princeton. Turing var inte bara matematiker. Han var också logiker, kodknäckare och en föregångare inom datorvetenskapen. Han hade för tiden väl utvecklade idéer kring det vi idag kallar artificiell intelligens. Under andra världskriget knöts Turing till den topphemliga verksamheten som britterna hade byggt upp i Bletchley Park med syfte att knäcka tyskarnas koder. Speciellt viktigt var att kunna läsa sådana medelanden som genererades av den tyska marina varianten av enigmamaskinen. Detta var nyckeln till att reducera de enorma förluster som tyska ubåtar förorsakade den brittiska handelsflottan. Turing lyckades konstruera en maskin som kunde läsa tyska meddelanden i klartext. Sannolikt bidrog detta till att förkorta kriget.

  En kopia av Turings maskin
 som avkodade tyska
krypterade meddelanden

Någon officiellt tack till Turing var det aldrig tal om. Verksamheten vid Bletchley Park var fortfarande flera år efter kriget omgärdad av stor sekretess. Istället blev Turing indragen i den häxjakt på kommunister och homosexuella som drogs igång sedan Burgess och Maclean konstaterats vara spioner och som hade flytt till Sovjetunionen. 1952 dömdes Turing för sodomi. Lagstiftningen var densamma som åberopades när Oscar Wilde dömdes för samma brott sextio år tidigare. 1954 hittades Turing död i sin säng och jämte honom låg ett halvätet äpple indränkt i cyanid. Även om allt tydde på självmord har det alltid cirkulerat rykten om att någon ville få bort Turing.

Så sent som 2009 mer eller mindre tvingades premiärminister Brown att framföra en officiell ursäkt för den bedrövliga behandlingen av Turing efter kriget. Samma år utkom en bok som heter Syndafall i Wilmslow och som är skriven av David Lagercrantz. Boken handlar om Turings liv och tankegångar men innehåller också så många andra intressanta frågeställningar. Publiceringen av denna bok undgick av någon anledning mig totalt. Men för en tid sedan gjorde en kamrat mig uppmärksam på boken och nu har jag läst den.

Syndafall i Wilmslow är inte en vanlig roman. Kanske kan man kalla den för dokumentärroman med starka drag av en kriminalthriller. Den innehåller också idéhistoria, filosofiska utläggningar och psykologiska frågeställningar. Och självfallet får sig också läsaren en dos av populärvetenskap, speciellt grunderna i konstruktionsprinciper för matematikmaskiner. Allt är förpackat så att läsningen blir både spännande, lättläst och lärorik.

Huvudpersonen är egentligen inte Turing utan den unge kriminalassistenten Leonard Corell som av olika anledningar har fått ge upp sin dröm om ett liv som en betydande matematiker. Corell är ingen enkel människa. Han är kaxig och modig men känner sig också ofta underlägsen och rädd. Han sätts att utreda Turnings självmord och med en okuvlig revanschlusta tar han sig an fallet och kommer allt närmare ett avslöjande av väl bevarande statshemligheter. Och snart blir säkerhetspolisen uppmärksammad på hans förehavanden.

Syndafall i Wilmslow rekommenderas till alla som gillar polisromaner men som också vill ha ut något mer av läsandet än bara spänning. I detta fall vågar jag lova att läsningen ökar allmänbildningen samt förståelsen av en tid som känns avlägsen men som bara ligger drygt femtio år tillbaka. Kort och gott så är det en väldigt bra och välskriven berättelse.

David Lagercrantz