söndag 16 september 2012

Södermalm

Södermalm är min favoritstadsdel i Stockholm och om jag skall snäva in området ytterligare så trivs jag allra bäst i de delar som enligt den kyrkliga administrationen omfattar Katarina och Maria församlingar. De stora stråken genom detta område är Hornsgatan och Götgatan. När jag bestämmer mig för att ge mig ut på en något längre promenad så går jag ofta över Liljeholmsbron och fortsätter längs Hornsgatan till Slussen. Under den dryga halvtimme det tar att gå denna sträcka passerar jag mängder av små specialaffärer. Här ligger t.ex. min elhandel, min järnhandel och min färghandel. Alla med personal som är starkt serviceinriktade och med utmärkta kunskaper i det sortiment som saluförs i affären. T.ex. blir man i elhandeln lika väl bemött antingen man köper en glödlampa eller någon dyr armatur. Att handla något i dessa affärer är nästan en ren njutning om man jämför med hur det är att springa runt i de jättestora affärskomplexen i de enorma handelsplatserna, som har vuxit upp lite överallt utanför Stockholm. Här lyser oftast personalen med sin frånvaro och lyckas man hitta någon så är det sällan man kan få svar på sina enkla frågor.

Förutom de många små affärerna finns de flera anspråkslösa men väldigt trevliga små näringsställen som tillhandahåller smörgåsar och bakverk. Hornsgatan, åtminstone mellan Zinken och Slussen, känns som ett i högsta grad levande stråk där inte så mycket har ändrats på senare tid. När jag går längs Hornsgatan försummar jag aldrig att kika in i fönstren till alla de konstgallerier som ligger på den så kallade Puckeln i slutet på gatan och strax före Slussen där jag svänger in på Götgatan. Denna gata som tidigare hade en liknande karaktär som Hornsgatan har de senaste tjugo åren förändrats en del. Troligen beror det på att kvarteren runt Götgatan är bland de allra populäraste bostadområdena bland välbeställda yngre människor. När man går uppför Götgatsbacken mot Medborgarplatsen passerar man mängder av restauranger och barer, vilka förmodligen har sina bästa tider på kvällarna. Men folklivet upplevs även en lördag mitt på dagen som intensivt och storstadsmässigt. De senaste åren har gatan börjat utnyttjas av musikanter och diverse gycklare. Ett udda inslag i gatubilden utgör pantbanken som förmodligen har funnits på Götgatan sedan lång tid tillbaka.  

Jag hade den stora förmånen att under 6-7 år arbeta i ett hus precis intill Medborgarplatsen och i vilket det också fanns och fortfarande finns en alldeles förträfflig saluhall. Då handlade jag ofta där, något som knappast var nyttigt för privatekonomin. Å andra sidan behövde man aldrig oroa sig för att varorna skulle vara undermåliga. I lördags var det äntligen dags att där inhandla årets första krabbor och visst var de utsökta.

Om man fortsätter Götgatan söderut passerar man den gamla skyskrapan som tidigare inrymde skatteverket. Jag bodde mitt emot skattehuset under ett antal år tidigt 80-tal. Jag kommer ihåg att varje gång det var sista dagen att lämna in deklarationerna så var det folkfest runt skattehuset och långa bilköer längs Götgatan. Skatteverket hade personal ut på gatan som samlade in blanketterna som sträcktes ut från bilarna. Man kunde se folk som in i det sista höll på med sina deklarationer och använde sina kamraters ryggar som skrivunderlägg. När klockan närmade sig 24 blev det nästan handgemäng när folk tävlade om vem som skulle bli sist att lämna in sina inkomstuppgifter tillsammans med förslagen på lämpliga skatteavdrag. Numera är det huvudsakligen studentlägenheter i skatteskrapan och i de nedre regionerna finns caféer som är överfyllda av studenterna som brer ut sin kurslitteratur över borden. Lite längre ned på gatan ligger Gunnarsons som är ett av Stockholms mest kända konditorier. På helgerna var jag ofta där och köpte färska frallor till frukosten. Visst har Gunnarssons gott bröd och utsökta bakelser men priserna på en fika och en bulle överträffar det mesta i Stockholm. Jag undviker numera stället. Däremot går jag gärna in i den gamla fiskaffären (Göta Fisk) som ligger strax intill.

När jag så kommer fram till Skanstull tar jag oftast tunnelbanan över till Gullmarsplan och därifrån spårvagnen som så småningom stannar utanför min bostad. Känner jag mig ovanligt pigg så kan jag istället för tunnelbanan fortsätta promenaden längs den vackra Årstaviken tillbaka till Hornstull. 

Här är några filmsnuttar som visar musiklivet på Götgatan en lördag vid lunchtid:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar