onsdag 18 januari 2012

Strindberg II

Efter Strindbergs död 1912 så överläts mycket av hans kvarlåtenskap till Nordiska museet, som då fick ta hand om möbler, manuskript, fotografier och målningar. Mycket av detta är numera deponerat hos andra museer, i första hand Strindbergsmuseet och KB.  Med anledning av Strindbergsåret så har Nordiska museet piffat upp sin permanenta utställning om Strindberg. Utställningen är inte speciellt stor och den består av tre delar. Strindberg som författare, målare och fotograf. Författardelen tillför väl inte så mycket om man inte är väldigt intresserad av originalmanuskript. Det visas två sådana. Den ockulta dagboken skrevs mellan 1896 och sommaren 1908. Den avhandlar krisåren i Paris och Lund, äktenskapet och brytningen med Harriet Bosse samt tillkomsten av Intima Teatern och de första pjäserna som skrevs för den scenen. Förutom originalet så är det möjligt att själv bläddra och detaljstudera verket i digital form. Det andra originalmanuskriptet är Fröken Julie som skrevs 1888 och som kanske är Strindbergs mest spelade drama. Även detta manuskript går att granska i digital form.

En sida ur manuskriptet till "Den ockulta dagboken". Enligt
museet är det sällsynt att manuskriptet visas offentligt.
Utdrag ur en sida av originalmanuskriptet till
 "Fröken Julie", en av världens mest spelade pjäser.
Strindberg målade från och till under hela sitt liv. Som målare har han kallats såväl klåpare eller glad amatör som stor konstnär och förnyare inom konsten. Idag finns det ingen svensk konstnärs tavlor som betingar så höga priser på de internationella konstauktionerna som Strindbergs. Nordiska museet äger tydligen den största samlingen av Strindbergs verk. 17 av dessa visas på utställningen. Nedan två typiska verk målade med 10 års mellanrum.

Vågen VIII. Målad 1902
Oväder. Målad på Dalarö 1892






Kameran som Strindberg an-
vände i Gersau på 1880-talet.



Även fotokonsten följde Strindberg genom hela livet. Han var lika intresserad av själva tekniken som av konsten. Han byggde egna kameror och experimenterade med olika objektiv (linser) och även med olika tekniker för färgfotografering. Han konstruerade och byggde också en kamera för att ta bilder i naturlig storlek. Kameran kallade han för wunderkamera och åtminstone ett bevarat självporträtt är taget med den kameran. Att han också tog till sig nymodigheter som film framgår av ett telegram som han sände till en filmmanusförfattare och i vilket han skrev: "Var så god att kinomatografera så mycket ni vill af min dramatik. Vänl. August Strindberg". Strindberg målade aldrig människor utan enbart natur. Å andra sidan fotograferade han nästan aldrig natur utan motiven var människor och ofta var det noggrant arrangerade självporträtt. I bildspelet nedan ingår en rad kända fotografier på Strindberg och de flesta har han tagit själv.


Om man har besökt Strindbergsmuseet så vet jag egentligen inte vad ett besök på Nordiska museet tillför beträffande kunskap om Strindbergs liv och konst. Men är man nyfiken på några originalmanuskript och tavlor som mycket sällan har visats så skall man naturligtvis gå dit. Och så har ju Nordiska museet en hel del annat att bjuda på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar