Rumpor

Sedan någon vecka så pågår det en utställning på vårt ärevördiga Nationalmuseum som heter "Lust och last". I tidningar och folk emellan kallas den för rumputställningen. Som ni kanske förstår så är det ett försök att visa hur erotiken har skildrats i konsten genom århundradena. Utställningen visar upp konstverk som alltid har varit offentliga och som trots motiven alltid bedömts ha en anständigt hög halt av moraliskt innehåll men också en hel del exempel på sådant som säkert endast cirkulerade mellan kostnärsgrabbarna. Ja, ni vet till exempel vad Sergel och Ehrensvärd höll på med. Några av de utställda mästerverken förorsakade stora skandaler när de första gången visades. Tavlor som målades för bara drygt 100 år sedan utpekades som totalt moraliskt förkastliga. Men då som nu så skapade upprördheten intresse och publikrusning. Dock av lite olika anledningar.

Varför visar Nationalmuseum denna utställning? Man frestas att tro att man drivs av tanken av att få en enorm publiksuccé, vilket tyvärr är det enda som imponerar på anslagsgivande kulturansvariga politiker. Och vad säljer mer än erotik tycks man tänka. Att de flesta målningarna är flera hundra år gamla och snarast är erotiskt motbjudande kan kvitta. Denna lilla uppförsbacke fixas till genom smart marknadsföring. Skulle inte detta fungera så kan man vara fullständigt övertygad om att våra kulturskribenter sätter käftarna i en utställning som denna. Debatt utbryter och snart tågar de strängt ortodoxa genusteoretikerna in på scenen. Då får man reda på att allt är en fullständig katastrof. Det är oerhört oansvarigt att visa denna utställning för människor (framför allt för män) som inte fattar någonting om man inte förser alla konstverk med ett tydligt varningsbudskap, som talar om att tavlan absolut inte är korrekt ur ett genusteoretisk perspektiv. Så rullar det på och de ansvariga för utställningen gnuggar händerna och övertygas om att man slår nya publikrekord. Såvitt jag förstår är de på god väg att göra detta. Jag gratulerar.

Tillbaka till bristen på genusperspektiv. Några kvinnliga konstforskare på Stockholms universitet skrev nyligen en lång och svårläst artikel i en känd tidning. Jag citerar ur artikeln:
"Det finns varken några tydligt uttalade tankegångar eller en kritisk reflektion kring det bildmaterial man presenterar. Detta gäller inte bara från ett genusteoretiskt perspektiv, även om frånvaron av just detta är djupt problematiskt. Utställningen är strukturerad efter den traditionella manliga blickens begär och makt att ta i besittning".
I vilken tidning kunde man läsa detta? Kanske lite skämtsamt föreslog konstnären Lars Wilks att det måste vara Grönköpings Veckoblad. Jag har verkligen inget gemensamt med Wilks men om jag inte visste var jag hade läst citatet så hade jag trott honom. Men det rätta svaret är Dagens Nyheter. Så nu fortsätter debatten med oförminskad kraft.

En överväldigande stor majoritet av alla män och kvinnor förstår naturligtvis att erotisk konst som skildrar "Lust och last" under de senaste 500 åren nästan uteslutande är framställd av män och med ett manligt perspektiv. Vi inser med lätthet också varför det är på det här viset samtidigt som vi önskar att en utställning om hundra år också visar upp mängder med konstverk från det senaste århundradet med det kvinnliga perspektivet lika klart redovisat som motsatsen är på dagens utställning på Nationalmuseum.

Men låt oss för guds skull slippa stora plakat i kulturen som förkunnar vad som är korrekt. Vi behöver inga översittare som tror att kulturkonsumenterna inte kan bilda sig en egen uppfattning utan måste undervisas med pekpinnar. De radikala s.k. genusteoretikerna gör genom sitt agerande sig själva och de flesta av oss vanliga människor som verkligen tror på jämställdhet en björntjänst. Deras konstiga utspel förlänger enbart den process som leder till ett jämställt samhälle.

Utställningen då? Är den bra? Helt ok. Gå och se den men förvänta er inget sensationellt. Andelen riktigt bra konstverk är väl något begränsad. Å andra sidan vet inte jag så mycket om konst. Inträdet är 100 spänn och då får man också ta del av museets permanentutställning, vilket kanske ger större behållning än rumporna.