Hotell Gästis i Varberg

Den något bortglömde Otto Torell

Otto Torell är en oförtjänt bortglömd vetenskapsman som levde på 1800-talet. Han var professor vid Lunds universitet i zoologi och geologi men gjorde framför allt banbrytande insatser inom polarforskningen och istidsgeologin. Speciellt intresserade han sig för glaciärer. Hans första större expedition till Svalbard måste nog betraktas som grundläggande för den vetenskapliga polarforskningen. Hans första resor till Svalbard genomfördes i sällskap med bl.a. Nordenskiöld som senare skulle bli världsberömd för att ha seglat genom Nordostpassagen. Torell har hedrats genom att flera områden på Svalbard fått hans namn, t.ex. Torells land, Torells berg och Torells glaciär. Torell föddes i Varberg 1828 och dog 1900 i Gröndal strax söder om Södermalm i Stockholm.

Varför för jag nu Torell på tal? Jo, jag har precis avslutat en kortare utflykt till Västkusten och då övernattade jag i det hus i Varberg där Torell föddes och levde under sin tidiga ungdom. I det torellska huset har det under mycket lång tid funnits gästgiveri med möjlighet till övernattning. De småborgerliga och puritanska borgarna i Varberg betraktade inte etablissemanget som ett ställe man frekventerade utan att riskera att ens rykte fick sig en rejäl törn. I slutet på 1900-talet ansågs nog att det endast var en tidsfråga innan hotell Gästis måste slå igen. Utan att ta till för starka ord så är det nog ingen överdrift att runt 1980 beskriva hotellet som mycket bedagat och sunkigt. Men någon gång på 80-talet togs hotellet över av en ung kille som inte bara var en hängiven och renlärig marxist-leninist utan uppenbarligen också en formidabel entreprenör, företagare och affärsman. Han hette och heter fortfarande Lars Diding och med honom började hotellets verkliga glansperiod. Diding moderniserade, byggde ut och lyckades dra stora antal gäster till hotellet genom smart och förmodligen kostnadseffektiv marknadsföring. Affärsmännen lockades och kittlades av anspelningarna på Lenin samtidigt som servicen överglänste vad man var van vid på de etablerade hotellkedjorna. När väl affärsmännen var fångade så följde weekendbesökare, grabb-eller-tjejgängen och vanliga semesterfirare.

Vårt sovrum II

Vårt sovrum I

Böcker överallt!

Mysigt rökrum. Man
 frestas att ta en cigarr.

Jag har bott på hundratals hotell över hela världen. Hur många av dessa kommer jag ihåg? Kanske femton. Hur många längtar jag efter att besöka igen? Kanske fem. Bland dessa fem räknar jag nu även hotell Gästis i Varberg.

Raffles i Singapore, Grand hotell i Cannes, Ritz i Paris eller Walldorf Astoria i NewYork må vara mer traditionstyngda, lyxigare, trendigare, mycket dyrare och mer fyllda med flärd än Hotell Gästis i Varberg. Men inget av dessa hotell eller för den delen något annat hotell är mer säreget, personligt och trivsamt än Gästis. Rummen, kanske 60 till antalet, är alla av olika form och yta och samtliga har unik inredning. I alla utrymmen finns det böcker, enligt uppgift 15000 ex. Som hotellgäst är man automatiskt medlem i Gästis bokklubb och hinner man inte läsa ut någon bok är det bara att ta hem den. Ytterligare böcker kan man köpa för 10 spänn. Det finns tusentals filmer som man gratis kan låna och njuta av på rummet. På väggarna finns mängder av affischer och plakat varvade med riktiga tavlor. På golven ligger äkta mattor. Ett speciellt rökrum är inrett med härliga fåtöljer. Diverse rökattribut på väggar och i hyllor förhöjer säkert rökarens njutning. (en gissning eftersom jag inte röker). Kontot för levande ljus måste vara högt för dessa hänger eller står lite varstans.

I de gamla källarvalven är det inrymt ett bad som kallas Leninbadet eftersom det sägs vara en kopia av ett bad i S:t Petersburg som ofta besöktes av Lenin och därför senare kom att kallas just Leninbadet. Hur det än är med den saken så är Gästis´ badanläggning något alldeles unikt. Väggar och golv är klädda med hundratusen små koboltblåa (jag tror färgen heter så) kakelplattor. I badet finns både torr-och-våtbastu, bassänger med iskallt vatten, varma fotbad med småstenmassage samt den fantastiska varma bubbelpolen där till och med jag kunde slappna av fullständigt.
Behöver jag nämna att servicen var perfekt och gästvänligheten mycket påtaglig. All personal tycks till 100% sätta kunden före allt annat.

Något som inte var till belåtenhet? Nja, en petitess. Varför ingår det en kvällsbuffé i priset för rummet? Detta borde vara en option som man betalar extra för. Konstigt att man skall betala för mat som man väljer att avstå från. Buffén lämnade väl också lite grann övrigt att önska.

Vem skall då inte söka sig till Gästis? Ja, den som är allergisk mot bilder och byster av gamla revolutionärer i allmänhet och Lenin i synnerhet skall absolut ta in på ett annat hotell. Varför inte på det urtråkiga Varbergs Stadshotell. Det ingår i Best Western-kedjan och servicen på detta hotell är ungefär densamma som den var på hotellen i det gamla Östtyskland. Men några bilder på Lenin har jag aldrig sett där.
En snarlik kategori av människor som bör undvika Gästis är de som mår illa av att det årligen delas ut ett pris av Jan Myrdalsällskapet som kallas Leninpriset. Maj Wechselmann har fått detta pris liksom den store regissören Roy Andersson. Priset är på hundratusen kronor och det verkar som om hotelldirektören på Gästis står för dessa fioler.

Till alla övriga besökare till Varberg kan jag bara starkt rekommendera Hotell Gästis.

Det härliga Leninbadet

En ung Jan Myrdal på väg ut från hotellet?
Nej detta är en målning på en av hotellets ytterväggar.